Liten odlar..

Barnen har i och med den stora åldersskillnaden på sex år varit olika intresserade av vad jag gör ute i trädgården. Min store pojk var mycket med mig ute i täppan fram till en fem år eller så.. sen försvann det lite. Kanske för att mitt intresse för trädgård fick sig ett bräck i ungefär samma veva? Idag kommer han däremot gärna ut till mig i växthuset eller täppan för att kolla vad jag gör och prata en stund men där i från till att odla själv på något sätt? Nope.

Sen har vi då minstingen… som mer eller mindre alltid med stor iver både grävt här och där i trädgården. Kanske inte alltid på det mest lämpliga ställena men tja… Vad är egenodlade rödbetor mot ett prima hål på väg ner till Kina liksom? Men förra året började han bli lite mer intresserad av själva odlandet. Att gräva ner potatis på våren för att sen se hur en massa grönt växer upp och under sommaren sen gräva upp potatis var liksom ”WOW”!

I år har han gått ett steg längre. I år har han sått egna frö. Eller egna och egna egentligen. Mina frö har han sått. Igår när jag höll på med pallkragelandet tog han några krukor, hämtade vatten och grejade bland mina frö (mer än vad mina nerver egentligen tål men.. tja.. jag behöver ju öva på att djupandas… ) en god stund ute i växthuset. När jag frågade vad han sått svepte han lite luddigt mot högen av öppnade fröpåsar på planteringsbordet och svarade;

”Blommor så klart!”

Ja det var ju en oerhört dum fråga… Sen fick jag högtidligt lov att vattna hans krukor med frö när han är hos sin pappa. Så nu får vi se vad det blir i krukorna… Det kan vara allt från tagetes, solros eller möjligen rädisor.

Fortsättning följer.. 😛

Annonser

2 reaktioner på ”Liten odlar..

  1. Det där känner jag igen 🙂 Speciellt det där med att gräva till Kina. Det gjorde min minsting för några veckor sedan, sen kom han på att han skulle göra en fälla, han frågade snällt först om det gick bra och jag sa ja.

    Det dröjde inte mer än ca 45 minuter efter att fällan var klar till att hade glömt bort fällan och höll på att gräva upp en växt strax intill. Jag tappar balansen och tar ett steg åt sidan, rakt ner i fällan som var väl kamouflerad med ris och blad. För att försöka ta emot mig när jag tappar balansen så hamnar jag rakt ner i en murarbalja med äckligt vattnet (stått hela vintern) som står bredvid med båda armarna. Underbart, jag kunde i alla fall inte vara arg på någon annan än mig själv. Det gäller att uppmuntra barnen när de är i trädgården.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s