Att handla med mina barn..

I en HEL veckas tid har jag förberett min store pojk på att på lördag SKA vi handla nya skor och lite kläder så här inför skolavslutningen. Det har inte gått en dag den här veckan utan att jag påpekat dagens ”happening”. Och han har varit med på det. Till och med själv pratat om det. Och jag har slappnat av. Den här gången kommer det att flyta på lite smidigare än en rotfyllning…

ATT JAG ALDRIG LÄR MIG!!!

För idag? På självaste dopparedagen så att säga? Då var det minsann annat ljud i megafonen. Oh my sweet lord, vad ett barn kan tjura! Över att behöva följa med för att köpa skor TILL honom! Jag är sannerligen en mycket elak moder som drar ut honom på detta. För att inte tala om att det stackars barnet behövde följa med till två stora byggvaruhus innan för vi skulle kolla lite p gräsklippare? Ojoj.. detta kan inte klagomuren i Jerusalem toppa…

Väl i skoaffären så fanns det inte ETT ENDA PAR SKOR som var bra. Det ni.. Inte illa. Dessutom surade han för att han inte fick i foten i skon. Vilket var rätt givet med tanke på att han inte knöt upp skon ordentligt först. Det var då jag började fundera på om det inte vore en god idé att tugga på en sur nylonstrumpa som hängde vid en spegel alldeles intill mig. Mini deklarerade på samma gång ”rätt” högljutt att det var SKANDAL att han inte fick ett par skor på samma gång. Erbjöd honom en rosa stövel med blommor på. Den blicken ni.. att jag inte trillade död ner på fläcken är ett större mirakel än att solen skiner idag. Ungefär här hade Kärleken lätt desperat frågat om vi VERKLIGEN inte behövde kaffe och att han kunde gå och hämta oss den största koppen kaffe som finns att få? Men så lätt ska han inte komma undan. Vi är sambo nu. Då hjälps man åt. ÄVEN med att köpa skor till en tjurig pre-teen.

Men för att återgå till Storebror och hans sko-affär så gav inte den lilla ömma moder upp så lätt. Jag stegade helt enkelt rakt över till nästa skobutik. Och där.. ÄNTLIGEN hittade Kärleken ett par skor som passade herrn. Prisa Alla möjliga högre makter liksom. Och jag älskade min stiliga karl ännu lite mer. Men än var vi inte klara. Jag är liksom inte den som är den. Med två tjuriga ungar i släptåg stegade jag raskt in i en klädaffär. Tänkte att detta ska bli som det berömda plåster-rycket, ju fortare vi gör det, ju mindre gör det ont. Det vill säga vi slipper bli heliga ovänner för resten av helgen.

Fast nu gick det rätt smidigt faktiskt. Ungen fattade galoppen och tog vad jag erbjöd honom utan större protester. Duktig pojke. Men sen skulle Mini ha något oxå.. *stön* Det gick FÖR bra helt enkelt. Men sju tröjor senare så var det i hamn. Det blev Spiderman IGEN men va fasen.. man får välja sina strider helt enkelt.

Jag ramlade ut ur butikerna en skön slant fattigare med ett stort behov av kaffe och valium. För inte nog med att vi skulle handla skor OCH kläder. Lördagar är städdagar. Och det här med att få ungarna att städa mer än det som ligger just framför dom OM ENS DET? Det kräver enorma mängder av diverse substanser i en skön blandning.

IMG_20150606_121706

Men vi överlevde det oxå. Och det blev kväll. Utan att vi bad varandra dra dit pepparn växer. Inga samtal till BRIS heller vad jag vet.

Men för övrigt håller jag med om att det är en gudagåva att vara mamma.

Annonser

2 reaktioner på ”Att handla med mina barn..

  1. Det där påminner mig om min grabb när han var runt 12-13. Hans mamma och han kunde inte gå och handla, dom kunde verkligen inte! Dom rök ihop innan dom kom in i affären 🙂 Så det var jag och grabben som handlade allt (för husfridens skull)
    Men sista (?) gången hon bestämde sig för att följa med (det skulle handlas skor till skolavslutningen) så satt han och vägrade att prova alla skor hon kom med. Till slut så kokade det över för henne och hon nästan skrek. Vad f*n är problemet?! Då säger grabben kolugnt. Mamma, dom är för små…. hahaha
    Hon gick ut till bilen medan vi andra vek oss av skratt 😀
    Behöver jag säga att hon knappt pratade med oss resten av dagen? Men grabben fick hur mycket ”lördags godis” som han ville + Mcd till middag av mig 😀

    Gilla

  2. Känner igen det mesta och eftersom det är en kille vi pratar om kan jag tyvärr inte säga att det går över. Min grabb snart 15 tycker fortfarande att det är oerhört jobbigt att köpa kläder och skor medans hans systrar skulle kunna göra det varje dag……
    Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s